Man ska inte lida pin för att va fin!

Man ska inte lida pin för att va fin - det är mitt nya motto! Jag ser himlandes med ögonen på hur det skapats två läger gällande inställning till kläder, där det ena lägret positionerar sig med "man vill ju faktiskt va snygg och frääääsch" och det andra lägret positionerar sig med "hur fan kan man ta på sig nåt obekvämt för att se bra ut??" (kursiverade ord skall uttalas med föraktfull ton).

Ingen av dem verkar ha tänkt på den gyllene medelvägen - att se bra ut utan att klä sig obekvämt. Mitt alldeles egna bidrag till modebloggandet blir: använd klänning!

Byxor sitter ofta tajt. Man kan inte andas. Det är trist, för det är kul att andas. Byxor måste också kombineras med överdel. Ibland är överdelen sådan att man måste dra ner den hela tiden. Har man otajta byxor får man dra upp byxorna och ner tröjan. Värdelöst!

Klänning är ett överlägset plagg. Man bara klär på sig en sak på morgonen så är man klädd! Den sitter inte åt i midja eller mage, utan är som snyggast när den sitter lite löst åtminstone från under brösten och nedåt. Har man små bröst är det snyggt att strunta i BH - det sitter ändå bara åt och är jobbigt. Med klänning är det lätt som en plätt att kissa i skogen om man vill. Varma sommardagar kan man dessutom - om man är en smula oanständig - ta av sig trosorna en stund och stoppa dem i väskan, så blir det ännu lättare! Bara att huka sig och dra upp plagget! Det är ju bra att lufta underlivet ibland sägs det. Hihi!

Byxor å andra sidan, med den där gylfen som ska underlätta skogsurinerande för män, men inte hjälper kvinnor ett dugg! FY! Sedan jag i våras upptäckte klänningens överlägsenhet har jag inte använt byxor en enda gång. Det känns som nästan en revolt i dagens jeanssamhälle. Det behöver ju inte bli en tillbakagång till en heteronormativ rollfördelning mellan män och kvinnor - speciellt inte om man som jag tänkt leva med en kvinna. Man kanske tillomed kan se det som ett femme-inistiskt statement! Och förresten kan män börja ha klänning de med om de vill tycker jag.

Kläder som är både snygga och bekväma är med andra ord överlägsna! Man sitter bekvämt överallt, och känner sig fin om det är viktigt för en. Sen kan man ju fråga sig om det inte är en dålig sak att glädja sig åt att känna sig fin, men då är vi ute och traskar i ett icke livsbejakande träsk tycker jag. Tänk om våren, när allt blommar ut - att få vara en del av denna vackra natur, att smycka sig med blommor i håret och... Åtminstone jag vill liksom bli ett med naturen, en del av den, jag vill visa min vördnad för och tillhörighet med den underbara värld vi lever i!

Så nästa gång du väljer mellan snyggt och bekvämt - kom ihåg att man inte behöver lida pin för att vara fin!